Halsont blåsor i svalget

Med de snabbtest som för närvarande är i användning kan man påvisa endast grupp A-streptokocker. Halsont kan behandlas med lokalt verkande egenvårdsläkemedel, såsom sugtabletter eller munsprej, som fås på apotek utan recept. Om patienten har haft minst fyra svalginflammationer med kraftiga symtom inom ett år, eller tre inom ett halvt år, talar man om återkommande svalginflammation.

Särskilt för små barn som inte kan ta penicillin är amoxicillinmixtur ett alternativ. Följande saker ger en poäng var: 1 avsaknad av hosta hosta är inte ett symtom på streptokockbetingad svalginflammation , 2 ömmande och svullna lymfkörtlar, 3 svullna tonsiller eller beläggningar på dem och 4 feber över 38 grader. Med så kallade Centorpoäng försöker man klargöra sannolikheten för att svalginflammationen oraskas av streptokocker.

Vid en akut svalginflammation rekommenderas om möjligt snabbtest, eftersom man får resultatet snabbt — vanligen redan i samband med mottagningsbesöket. Svalginflammation orsakad av streptokocker säkerställs alltid med snabbtest eller svalgodling. Av adenoviruspatienterna har 30—50 procent snuva och hosta, och typiskt för adenovirusinfektion hos barn är hög och långvarig feber. Vid mononukleos måste man komma ihåg den eventuella leverpåverkan som paracetamol kan ha.

Deras effekt verkar dock vara rätt anspråkslös. Om antibiotikakuren inte lindrar symtomen inom några dagar bör patienten uppsöka läkaren på nytt. Andra symtom är huvudvärk och särskilt hos barn ont i magen, illamående och uppkastningar.

Ont i halsen utan feber och förkylning

Efter det undersöker läkaren patientens svalg och känner på halsens lymfkörtlar. Ont i halsen beror inte alltid på svalginflammation, utan bakomliggande orsaker kan vara exempelvis reflux att maginnehåll stiger upp i matstrupen , inflammation i struphuvudet eller struplocket eller någon annan sjukdom. Halsont i samband med en svalginflammation kan lindras med värkmediciner. Svalginflammationer är vanliga besvär som oftast går om av sig själv.

Svalgodling används om en epidemi misstänks eller om patientens symtom är utdragna. Adenovirus förekommer vanligast hos barn under fem år. Den vanligaste orsaken till svalginflammation är virus, och då är en antibiotikakur till ingen nytta. Det finns ingen läkemedelsbehandling som botar mononukleos. Svalginflammation kan orsakas av olika virus och bakterier.

Faryngotonsillit och recidivtonsillit

Det är lättare att äta om man tar värkmedicin en halv timme före måltiden. Av bakterierna är streptokock A den vanligaste, men orsaken kan också vara streptokock C eller G. Symtom som tyder på virusbetingad svalginflammation är halsont, hosta, snuva, bindvävshinneinflammation i ögat, heshet, diarré och för virusinfektion typiska hudutslag.

Om poängtalet är 3 eller högre, rekommenderas ett svalgprov. Med intervju klargörs först patientens symtom, hur länge de har räckt och hur svåra de är. Antibiotikabehandling har konstaterats förkorta symtomen vid streptokockbetingad svalginflammation med cirka 2,5 dagar. Mononukleos kan också orsakas av cytomegalovirus CMV. Symtom på mononukleos är kraftigt halsont, sväljningssvårigheter, grötigt tal, långvarig feber och ibland andningssvårigheter.

Tonsillerna halsmandlarna är inflammerade, lymfkörtlarna är förstorade och ibland kan också levern och mjälten förstoras. Blodprov, såsom inflammationsvärdet CRP, är inte till nytta för att bedöma orsaken till svalginflammationen eller dess svårighetsgrad. God medicinsk praxis -rekommendation på finska «Nielutulehdus» 1. Eftersom sjukdomen i värsta fall kan räcka flera veckor, är det viktigt med tillräckligt vätskeintag och att behandla smärtan.

Ögonlocken kan ibland vara svullna i början. Också vid svalginflammation orsakad av C- eller G-streptokocker med hög feber och kraftiga svalgsymtom rekommenderas antibiotika. Om patienten är allergisk mot penicillin beslutar läkaren om vilken antibiotika som används.

Svalginflammationer går oftast om av sig själv

Svalginflammationer orsakas oftast av virus, och på dem har antibiotika ingen effekt. Typiskt för en svalginflammation orsakad av streptokock A är snabbt insättande symtom, halsont, feber över 38°C , beläggningar på tonsillerna och svullna ömmande lymfkörtlar på halsen. Med svalgodling kan också grupp C- och G-streptokocker påvisas.

Behandling för en med test säkerställd streptokockinflammation i svalget är antibiotika, i huvudsak penicillin om patienten inte är allergisk mot det. Av värkmedicinerna lindrar paracetamol smärtan vid svalginflammation, och risken för biverkningar är liten.

Det finns ingen läkemedelsbehandling för andenovirusinfektion, utan den behandlas utgående från symtomen. Streptokock A ligger bakom 14 procent av svalginflammationerna hos vuxna och 25—37 procent hos barn.