Hur ser en midsommarstång
Båtarna anses symbolisera den åländska sjöfartsnäringen. Lövningen utförs vanligen med björklöv och kompletteras ofta med blommor. Festligheten infaller vid olika tillfällen på olika håll i världen som första maj , pingst eller midsommar.
Midsommarstång fruktbarhetssymbol
En vanlig, men felaktig föreställning är att midsommarstången skulle vara en fallossymbol — att den i äldre tid skulle ha symboliserat en fallos saknar belägg. Det skedde särskilt under en fornnordisk vårfest med inhemska anor som firades den 1 maj. I vissa områden, främst i Dalarna, reses byns midsommarstång vid midsommar och får sedan stå under hela året. Stången reses med rep som drar upp stången den sista biten och numera används ofta vinschar.
Så gör du en enkel midsommarstång – guide - Femina
Ordet majstång kommer av traditionen att fira våren genom att löva sina hem. Högst upp står ofta en liten trägubbe, den så kallade fäktargubben, som har huvudbonad och är klädd i vit skjorta, slips och väst eller någon sorts uniform. Bland annat den från medeltida kända varianten med en lövad stång utan korsarm och med en stor krans, eller flera kransar som hängs vågrätt omkring stången.
Traditionen med majstång i Sverige härstammar förmodligen från Tyskland och kom till Sverige under medeltiden. Ibland är majstången en permanent installation som bara tas ned för att lövas om inför den årliga resningen vid festligheten, men den kan också skapas och resas specifikt för festligheten för att några dagar senare tas ned igen.
Detta förekom även i Sverige, i främst Skåne , Bohuslän och Jämtland. Midsommarstång eller majstång kallas en stång som är klädd med löv och blommor och som reses och brukas vid en viss tidpunkt under festliga former och firas med mat, dryck och dans. Orden majstång och midsommarstång finns båda belagda i skrift med början från talet.
Det förekommer dock en mängd varianter på midsommarstänger runt om i landet. På sina håll restes då även en majstång. I Dalarna har alla samhällen och byar med självaktning sin egen majstång och för att firandena inte ska krocka med varandra är de utspridda under några veckor. En vanlig midsommarstångstyp i Sverige är den helt lövade stången med en korsarm från vars ändar det hänger lövade och ofta blomsterprydda kransar.
Exempelvis förekom förr traditionen att man sparade kransarna för att kunna lägga dem i julbadet vilket skulle vara ett sätt att hålla sig frisk och stark under vintern.
En teori är att det i kombination med majandet gett upphov till majstången. Det finns olika teorier om majstångens ursprung. Tidigare satt flaggorna i en så kallad flaggkäft, men idag spikas de på eller träs över en rörlig träram. Han snurrar i vinden, fäktar med armarna för god skörd och symboliserar flit och arbete.
Utseendet varierar från fullständiga miniatyrer till träbitar med plåtsegel. Under fäktargubben sitter en vimpel — förr i tiden var det viktigt att veta varifrån det blåste. Mellan midsommarstångens korsarmar hängs lövade snören, så kallade streck. Många av de äldsta beläggen för majstänger i Sverige förekommer i olika former av förbud, de flesta riktar sig dock inte mot resandet av själva stången utan mot festupptågen omkring den.
Efter att Åland fick sin egen flagga har de flesta vimplarna de åländska färgerna. På medeltiden hängde man kransar runt om en påle istället för den korsform som förekommer idag. Små segelbåtar sitter på kortare korsarmar som monterats så att de roterar i vinden om båtarna riggats väl och stången står bra.
Så gör du en midsommarstång
På Åland reses mycket stora majstänger som kan mäta runt 20—30 meter, väga över ett ton, och är bland de största i Norden. Förmodligen är det ett romerskt bruk att pynta med grönt i samband med nyår som anknutits till första maj-firandet i norra Europa eftersom den 1 maj har räknats som nyårsdag. I Sverige och exempelvis på Åland och i de svenskspråkiga områdena i den finländska skärgården, är midsommarstången midsommarens viktigaste attribut.
Stångkaptenen leder arbetet. Midsommarnatten har tillskrivits magiska krafter. Traditionen med majstång förekommer främst i germanska Europa och närliggande områden där det germanska inflytandet under perioder varit starkt men dess ursprung är okänt. Utseendet varierar både lokalt och regionalt. I vissa byar, särskilt i skärgården, används en knopp i stället för fäktargubben.
Olika byar använder olika löv, bland annat asplöv och liljekonvaljblad. Lövningen utförs vanligen med björklöv. I delar av Europa, i Norge , Danmark och delar av Finland lever tradition med midsommareld Kokko , Sankt Hansbål etc kvar istället för stångresning.