Hur är vårt minne

Den andra teorin menar att ett mindre antal neuron, kanske några tusentals tillsammans bildar representationer av en minnesbild. Vad som mer hjälper det vi lagrat att återvända till vår uppmärksamhet är sinnesintrycken. Något som vi alla är varse om är minnets föränderlighet. Därtill finns minnestekniker, så kallad mnemoteknik , för att lära sig komma ihåg saker.

En typisk bilresa till jobbet har liten chans att överleva länge i vårt episodiska minne medan vi förmodligen kan minnas detaljer från den första flygresan. Fastän repetition stärker minnen har studier visat att återkallning av minnen samtidigt kan leda till att de förvrängs. Minnens innehåll överlag står i förbindelse med vad vi anser om saker, vilka attityder vi har, vad vår kulturella bakgrund är etcetera.

M innena består av nervceller som binds ihop av synapser till kretsar eller kopplingar i hjärnan. Även anmärkningsvärda händelser kommer rimligtvis ha förtur när det gäller att väcka vårt intresse. Repetition är en fundamental del av memoreringens metodik. När något tilldrar sig vårt intresse ökar samtidigt vår uppmärksamhet, det är en del av vår kognitiva selektion.

Det finns två disparata teorier. Exakt hur minnen lagras i hjärnan är dock något som forskningen ännu inte kan besvara. Detta beror snarare på psykologiska faktorer än tillkortakommanden hos nervcellerna: vi tenderar att färga våra minnen genom att förstärka och förminska enskildheter, det kan till exempel vara att vi idealiserar ett tidigare stadium i jämförelse med det rådande. Hur väl vi lyckas med detta beror dels på inlärningskapacitet, dels på motivation och intresse samt hur väl vi sedan underhåller — genom repetition — det inlärda.

Vi tenderar att färga våra minnen genom att förstärka och förminska enskildheter, det kan till exempel vara att vi idealiserar ett tidigare stadium i jämförelse med det rådande. Extra seglivade i våra hjärnarkiv är därför erfarenheter från glädjerika stunder och sorgfulla händelser. Vad hette den skådespelaren nu igen eller den författaren? Det finns där, men för tillfället får vi inte direktkontakt. Det finns logiskt nog även ett samband kring vårt intresse för något och vad vi senare minns av det.

Ju mer information som anländer till hjärnan, desto fler kopplingar sker mellan hjärncellerna. Kopplingarna är inte permanenta och som de flesta vet kan det vara svårt att återkalla vissa minnen. Vårt minne är med andra ord en del av vår världsuppfattning och därför är det fullt naturligt med minnets subjektiva inslag.

Det har fastslagits att av alla våra känslor är förnedringen den som bäst bevarar en erfarenhet i minnet. Genom att tänka på filmtitlar och boktitlar kan svaren ibland dyka upp. Den ena menar att representationer av ett specifikt minne sparas i neuroner kollektivt och fördelat på kanske miljontals nervceller det finns över miljarder minnesceller i hjärnan.

En vanlig metod är att associera en sak med något annat för att ge det mening och därför lättare kunna memorera.

Minnet är centralt när det gäller att lära sig nya saker. En del bevaras medan annat förskingras samtidigt som ny information lagras. Som term beskrivs detta som implicit minne.

TEST: Ditt minne lurar dig

Kopplingarna i hjärnan förstärks av repetition som på så sätt underlättar bestående minnen. Den andra teorin har förordats alltmer på senare tid baserat på nödvändigheten att minnen behöver vara samlade på en mindre mängd neuron för att understödja kvicka associationer. Starka upplevelser i emotionellt hänseende kommer ofta finnas kvar länge i vårt minne. En annan simpel minnesteknik kan vara att sortera informationen genom att till exempel dela upp en sifferserie i flera enheter — det är betydligt lättare att memorera än Alla känner igen sig i känslan att inte lyckas framlocka en viss information ur minnet.

Långtidsminne

För att erinra oss saker kan det ofta hjälpa genom att leda fram minnet genom en association. Saker som påverkar varaktigheten hos minnen som lagras är hur de tillkom, hur ofta de återkallas samt dess ålder. Det har hävdats att än viktigare än repetition för minnens styrka är vad vi känner inför något och hurdant intresse vi har för informationen. Så vårt minne består av sådant vi behöver erinra oss t.

Det är ofta när vi får syn på eller hör något som vi erinrar oss sådant som varit temporärt bortglömt. Enstaka ord kan ibland erinras genom så kallade klangassociationer, till exempel pall-mall, svall-skall.