Hur går renskötseln till

Sedan går de tillbaka två mil igen natten efter, och kan vara på samma plats som tidigare. Kajsa Kuoljok arbetar som etnolog på Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum. Enligt Kajsa Kuoljok kan den nya informationen om hur renarna rör sig både bekräfta den gamla traditionella kunskapen, men också ge nya insikter.

Renskötseln trängd från flera håll – så motiverar de ökade avlysningarna av jakten

Men det finns även svårigheter när ny teknik används parallellt med traditionell kunskap, visar Kajsa Kuoljoks studie. Det är ett nytt område som jag gärna skulle vilja hugga in på. En etisk fråga som renskötarna ställer är hur mycket renen egentligen ska kontrolleras av människan. Några tycker att man går över en gräns genom gps-bevakning. De är jättenoga med att föra kunskapen vidare, och tekniken fungera inte alltid och därför finns det fortfarande ett stort behov av den traditionella kunskapen.

Förutsättningarna för renskötseln har ändrats mycket de senaste åren. Då skingras hjorden som man försöker hålla ihop för att bevaka och skydda. En är att renskötarna har lättare att lokalisera djuren om något behöver åtgärdas.

Det allt varmare klimatet orsakar stora problem för renskötseln i Lappland. Dels har förändringar i klimatet bidragit till att renarnas vanor ändrats. Hon hoppas på fler forskningsprojekt om ny teknik i samebyarna, samtidigt som hon arbetar heltid på Áttje, Svenskt fjäll och samemuseum i Jokkmokk. Tillsammans med klimatforskare ska renskötande samer nu försöka förutspå den framtida utvecklingen.

Samtidigt har den etiska hänsynen också behövt vara större, då hon är mån om att skydda sina källor. Eftersom varje ren har en egen gps-sändare på ett band runt halsen kan varje familj följa sin egen ren via en app. Det kan handla om att renskötarna är rädda för att tekniken stör djuret och påverkar deras lokalsinne. Hon har också studerat samiskt språk och historia, och bland annat skrivit artiklar om biologisk mångfald i renarnas spår.

Dels har människan påverkat landskapet genom avverkning av skog och byggandet av nya dammar och vägar.

Det kan bidra till att bromsa temperaturhöjningarna som följer med den ökande växthuseffekten. Idag arbetar 51 samebyar i norra Sverige med traditionell renskötsel. Det blir bättre för miljön och kan även minska kostnaderna. Hastiga väderombyten med regn och tö på vintern gör att betet närmast backen, laven, fryser under ett istäcke. Den främsta orsaken är klimatförändringarna som försämrar tillgången till mat, både på sommaren och vintern.

Det har stärkt kontakten med djuret. De äldre är också rädda för att yngre inte lär sig grunderna i den traditionella renskötseln, utan tar genvägar med hjälp av den nya tekniken. Kajsa Kuoljok är själv same från Jokkmokk, vilket hon upplever mest har gett fördelar i forskningsarbetet.

Renskötselområde karta

Renarna blir synliga även under det mörka vinterhalvåret. Forskningen som ligger till grund för avhandlingen är ett samarbete mellan Umeå universitet och Ájtte. Renarna betar ner fjällvegetationen så att dess förmåga att binda solvärme minskar. Antalet renar på den arktiska tundran har minskat med drygt 50 procent under de senaste 20 åren. Den rörelsen kunde inte renskötarna se tidigare.

De traditionellt renskötande samebyarna har i huvudsak dragit nytta av den nya tekniken, enligt Kajsa Kuoljoks avhandling i etnologi vid Umeå universitet. I sin avhandling visar hon på olika aspekter av gps-användandet inom rennäringen. Med gps är det numera enkelt att följa renarnas väg över landskapen på digitala kartor. Kajsa Koljouk har följt runt 15 renskötare i den största av dessa byar, Sirges sameby i Jokkmokk, under åren till och genomfört både intervjuer och observationer.

Andra svårigheter är de känslomässiga och etiska. Även i diskussioner med tredje part har gps-kartor kunnat användas för att stärka samebyarnas argument, förklarar Kajsa Kuoljok. Dålig mobiltäckning är ett problem, ett annat är det hårda och kalla vädret som inte all teknik klarar. Dels har hon själv en insyn och kunskap, dels lättare tillgång till informanter.